Istället för mat – förvirring?

Hej, snart är det dags för mig att sätta mig på tåget mot Venedig. Känns lustfyllt att resa som man gjorde förr, 36 timmar med 4 olika byten. Nu håller vi tummarna. Slänger därför iväg ett litet inlägg innan jag drar.

Reflekterar över kvällspressens söndagsbilagor där den ena har en dietist som (fortfarande) hävdar att man ”måste” äta minst tre måltider och mellis för att hålla upp en stabil blodsockernivå osv (ja ni vet). Och den andra tidningen har (ännu) ett reportage med Michael Mosley (han har en ny bok ute) men han påpekar att vi inte alls behöver äta hela dagen och framförallt, frukosten (om den äts på morgonen) behöver inte alls vara dagens viktigare måltid.

Förhoppningsvis så kanske du inte ens läser kvällsblaskor, good for you, men det räcker faktiskt att gå till ”Bonnier fakta” – hyllan. Den har samma innehåll som kvällspressen.

Asså, det är inte så konstigt att man bli förvirrad!! Vem skall man lita på? Hur kan så många människor vara helt säkra på att deras ”sätt” är det ”rätta”? Att t ex hävda att stenålderskost är ett rent och bra sätt att äta sig till hälsa, men seriöst, vet vi exakt vad man åt på stenåldern? Man vet ungefär när vi började bruka jorden och plantera frön men mer än det är ganska så geografiskt betingat.

Nästa, den sk. carnivore-dieten, aka kötta på-dieten känns ju varken planet eller tarmvänlig. Dessutom är den mesta djurhållningen full av antibiotika och missförhållanden. Även om djurens kött och muskler är lik vår och att detta kan gynna oss så borde ingen fullvuxen person äta kött mer än en gång i veckan, max. Hellre fisk isf om man är orolig för att inte få i sig tillräckligt med fullvärdigt protein på en växbaserad kost. Vilket de flesta inte behöver oroa sig över sålänge man tänker till lite.

Men LCHF!! Säger ni, det är väl ändå det bästa?? Nej, eller nja det vet vi inte. Finns inte tillräcklig forskning på vad allt detta fett och brister på kolhydrater gör med oss på lång sikt. Dessutom är det tråkigt. Visst, ta bort lite högprocessat men vi behöver absolut kolhydrater alla av oss. Jag lovar dig, alla behöver det.

Att minska på socker är bra, jäss. Det kan de flesta av oss skriva under på. Att se över energibalans, jäss det vet vi också. Att få i sig grönt, japp! Superviktigt. Resten är väldigt mycket upp till dig och de genetiska kort som du fått att spela med. Om du tränar på elitnivå eller har någon autoimmun sjukdom, ja då kanske du behöver se över din kost mer specifikt. Men att kasta sig över ”anti-inflammatorisk” kost och hoppas på att det skall förändra dig, det är tyvärr lite risky bissniss med betoning på bissniss. För om vi skall snacka hälsoindustri, japp där har du en kassakossa av rang. Vad är ens anti-inflammatorisk kost? Vem du än frågar så kommer hen att ge dig olika svar. Det finns ingen fix-all här.  Om de påstår att gluten är en källa till allt ont, ja då har du nog anledning att bli misstänksam. Om du tror att en ingefärsshot kommer att få dig att skutta upp ur sängen varje morgon, tja då kanske du borde läsa något annat än Food Pharmacy?

Det är oerhört svårt att påstå någonting när det gäller kost och kopplingar till hälsoeffekter. Att hitta evidence som håller för en hel befolkning är omöjligt. Vi kan en hel del om sömn, om rörelse och känslor men när det kommer till enskilda näringsämnens ”goda” eller ”onda” egenskaper är oerhört svårt. Det är därför vi måste använda oss själva som forskningsobjekt. Jag kan visst ge dig lite tips och trix att testa men att helt gå upp i att äta en diet som utesluter livsmedel det är varken smart eller speciellt kul. Att bygga en diet på att mat och näring som  ev. fiender är ”soooo last year”. Så jag ber dig, lyssna på dig. Tro på dig!

Ledsen om jag låter lite krass och cynisk nu men jag är på din sida och jag förstår hur svårt det är navigera. Jag har själv skitjobbigt att hitta rätt, eller rättare sagt jag hade. Nu vet jag vad som funkar, för mig. Min väg är min väg och din är en helt annan. Våga lita på dina känslor och vad som är viktigt för dig. Ingen annan kan eller bör få diktera dina val.

Om jag skall välja dock, så hellre Mosley än Food Pharmacy. Det värsta som kan hända är att folk äter bättre och vågar fasta ibland. Men uteslut inte saker ur ditt näringsintag om det känns bra att äta det. Sov. Rör på dig. Försök vara social eller hitta ett sammanhang som känns rätt, för dig. Ge din kropp en chans, tid och kärlek. Den kommer att svara dig och älska dig tillbaka.

Kram! <3 och Ciao Bella!

Fortsätt läsa ”Istället för mat – förvirring?”

Please follow and like us:

In praise of…… walking

Hellu! Ni som följt mig ett tag vet att jag älskar att gå, powerwalka eller gå på en hike. Jag tänkte därför ägna denna bloggpost helt åt gåendet.

Få saker förenar oss alla såsom att gå tillsammans, sida vid sida. Genom hela livet går vi, för att transportera eller manifesta oss. Jag har precis läst ännu en bok om varför vi bör gå och hur det påverkar oss. Något som jag vill fokusera på nu är inaktivitet och framförallt utifrån ett folkhälsoperspektiv. Jag kommer därför läsa en kurs på universitetet i vår om Folkhälsa och demokrati.

För det som vi måste diskutera är hur vi skall få folk att röra på sig, och då menar jag inte att vi skall tvinga in våra nära och kära på gymmet. Om du vill träna på ett gym, topp men det är inte där skillnaden görs. Faktiskt. Det är hur mycket eller lite du rör på dig varje dag. Inaktivitet är ett faktum och något vi måste ta på allvar. Många pratar om att skärmtiden är ett hot men jag tror att det är större än så.

I Europa är vi ändå ganska duktiga på att ta promenader i våra städer, men då städerna blir tätare och tätare så kan det kännas besvärligt att ta sig ut.  Om man känner sig otrygg så kanske man inte vill gå ut efter jobbet därför behöver vi befolka gator och parker så att fler blir motiverade. Våra städer bör också planeras så att vi får tillgång till dem. Folkhälsa är ett ju faktiskt en samhällsfråga, på alla nivåer. Det finns jättemycket forskning på vad ökad fysisk aktivitet sparar i skattepengar och visst är det tråkigt att vi måste uppvakta politiker med ekonomiska beräkningar.

Varför går vi då och varför är det viktigt? Jo, vi reste oss upp för att frigöra armar och händer så att vi kunde försvara oss och skaffa föda. Gående gav oss också en överlägsenhet genom att vi kunde träna upp synen och se längre och det gjorde oss mycket mer framgångsrika än andra primater. Vi kunde äta bättre och våra hjärnor växte.

Vad har detta att göra med den moderna människan? Jo, som vi lever idag så behöver vi inte gå för att förflytta oss, skaffa föda eller rymma från fienden (jo kanske 🙂 ) Då vår kropp är anpassad efter denna typ av rörelse, vad händer när vi inte rör oss?

Förutom att våra muskler krymper ihop om vi inte utsätter dem för något motstånd så påverkar det också vårt skelett. Även det som bär oss mår och fungerar bäst vid rörelse. Vår hjärna och vår syn påverkas också. Eftersom jag förenklar det mesta på bloggen och inte vill claima den att vara något annat än mina tankar så går jag inte in på alla hormoner eller organ som också älskar att du rör på dig (tarmar osv)(de som inte går fiser mer högljutt, känt Lystrandskt ordspråk).

Om du är helt oberörd nu och inte bryr dig om de lyckokänslor som endorfiner ger, tänk ljus och luft!!! Det är faktiskt stor skillnad på dem som går på ett löpband och de som går utomhus. Det finns också många studier på detta. Visst är att ta löprunda på bandet bättre än inget, men bäst är att vara ute!

Jag trodde att jag, likt en larv, skulle förvandlas till en fjäril aka löpare. Jag har anmält mig till 3 Göteborgsvarv. Min kille och flera i vår familj springer ofta och länge. Men jag blev aldrig någon fjärilslöpare. Jag blev en promenixare. Det är en otrolig frihet och du behöver ingen utrustning. Det är väldigt svårt att skada sig och du kan lyssna på en bok, podcast, musik eller ljudet av stad/natur (ditt val). Du kan socialisera och det är gratis! Gamla och unga, alla kan gå,.Om du dessutom får upp farten lite så hjärtat får jobba så får du ännu fler fördelar med ett starkare hjärta och förbränningen ökar. Jag går och jag går mycket, mellan 8-10 km varje dag. Tillsammans med daglig yoga är detta den ”enda” motionen och jag mår sååååå bra. De fungerar mycket bra ihop. Även fastan. Allt passar ihop! 🙂 Mina fyra hörnstenar. Gå, yoga, fasta och sov.

Jag har inte ens tagit upp de mentala vinsterna! Studier har gjorts på deprimerade personer och personer med utbrändhetssymtom. I och med att stresshormonet kortisol svarar bra på fysisk aktivitet och att just promenader inte se som ett så stort ”ingrepp” i vardagen så såg man att det var mycket lättare att få dessa grupper att ta en kort promenad lite då och då.

Slutligen, sömnen, ja du gissade rätt. Personer som går  sover bättre. De har lättare att somna och har högre sömnkvalité än de som inte tar promenader. Framförallt om man också klarar av att ta en promenad när det är ljust ute.

Ja, jag kan länka till forskningen som jag hänvisar till men jag tror du inte orkar läsa den. Det tar dessutom för mycket tid för mig att lägga med länkar. Jag kan däremot rekommendera boken ”In praise of walking” skriven av Shane O´Mara. Han tar upp mycket av forskningen jag nämner här. Jag förenklar och kategoriserar men detta är min blogg och jag gör vad jag vill 🙂 Det jag skriver här skall endast ses som en inspiration och en tanke, inte som fakta eller vetenskap. Jag säljer ingenting. Jag ger dig mina tankar och min tid. Okey då, min morgondag också dåra. <3

Ta vara på dig, och ge promenaden en chans! Lägg handen på ditt hjärta nu och känn hur det pumpar, för dig. Varje slag, för dig.

Kram <3

Fortsätt läsa ”In praise of…… walking”

Please follow and like us:

Vårt behov av snabba resultat

Happy fredag igen och ny bloggpost! Nu har verkligen arbetshösten satt igång och man dammar av sina ullkoftor igen. Kläd-och färgmässigt är detta min favoritdel av året. Dessutom är det helt ok att bädda ner i soffan och vika en dag åt en serie utan att få dåligt samvete. Löööööv it!

Igår var jag hos frissan och det tog 3 timmar. Jag har haft samma frisör sedan 1995!!! Det är ganska läskigt men intressant är ju att hon kan mitt hår bättre än någon annan. Hon har följt mig genom graviditet och amning tex då jag tappade mycket hår. Hon har också följt mig genom stress och deppighet. Hon ser på mitt hår hur jag mår. Hennes kommentarer om mitt hår nu betyder därför mycket. Hon konstaterade att jag aldrig haft så bra kvalitet på håret som nu. Det är hysteriskt tjockt med mycket nya hår. Inga gråa hår, utan fortfarande röda strån som växer ut. För en 52 årig kvinna är detta såklart fantastiskt att höra.
-Vad du än håller på med, säger frisören, fortsätt med det. 

När vi på vår semester i USA hikade vi ibland i 7-8 timmar på hög höjd, då gjorde jag det ofta på fastande mage. Jag kände mig stark och orkade så mycket mer än för 3 år sedan. Min kille säger –Vad du än håller på med (fasta+yoga+pw), fortsätt med det.

Det jag håller på med, är, väldigt lite, men jag gör det varje dag. Det jag ”gör” och har ”gjort” i precis 2 år nu är ett sätt att leva. I mångas ögon kan det kanske se ut som jag fått snabba ”resultat”. Men inget som är snabbt ”gjort” ger en hållbar förändring.

Vi lever i en värld som knarkar snabb feedback och snabba ”resultat”. Vi kräver den typen av uppmärksamhet. Vi är uppkopplade, anslutna och anträffbara dygnet runt. Om vi inte får omedelbar uppmärksamhet så äter det liksom upp oss. Vi känner oss inte sedda. Vi överför också detta på annat i livet. Om man går på en diet eller lägger några timmar på gymmet så tröttnar vi om vi inte får snabba resultat.

Det är inte gymbesöket 1 ggr i veckan eller att du hoppar bullen på söndagsfikat som kommer att skapa en långsiktig förändring, om du skall vara krass. Det är kontinuiteten i det du gör som skapar en livsstil. Summan av små förändringar varje dag, varje vecka och varje månad hela året. Då skapar du utrymme för en bulle på söndag. ”Folk” kommer inte att se dina små förändringar direkt och det kan vara jobbigt, det kan göra att man tappar lusten och därför kan det vara bra att berätta om det istället eller gå samman med en vän, eller skaffa en rådgivare (coach) som stöttar och stämmer av.

Mycket forskning har gjorts på förändringsarbete och vanor kopplade till hälsa och livsstil, att ha någon att bolla med eller tex ta en promenad med kan avgöra hurvida man lyckas eller ej. Vi är beroende av feedback och bekräftelse. Vi vill vara en del av sammanhang. Det är upp till dig att bestämma vilken typ av feedback som du behöver för att skapa en förändring. OM du nu känner att du ”behöver” det. Var inte rädd för att be om hjälp.

Jag läser just nu en otroligt intressant bok av Svend Brinkmann som heter ”Våga Missa”. Det handlar om att gå från FOMO till JOMO. Det vill säga att gå från ”fear of missing out” till ”joy of missing out”. Otroligt bra! För min egen del så kanske det är åldern, jag vet inte, men att vara med på allt och alla möjliga situationer känns inte så viktigt längre och det sker också med en kostnad. Om jag festar en lördag tex, så tar det 3 dagar att hämta mig igen. Mitt sociala jobb gör att jag är ganska så introvert på kvällar och helger, något som jag också delar med min kille, vilket är tur. Jag behöver helt enkelt stänga av vissa flöden och vara i min egen värld mer och mer. Det är därför yogan är så fantastisk. Min tid på mattan, med mig själv, där jag är just då, känns helt magiskt och jag är så tacksam för att jag hittat dit.

Sicket flum!! Tänker du kanske nu?? Ja, men vi behöver flum. Vi kan inte vara strateger, projektledare och kontrollfreaks hela dagarna. Det funkar inte. För mig, som ÄR ett kontrollfreak är det extra viktigt att få flumma ut också. Det handlar såklart om identitet också. Det har vi pratat om tidigare. Vem är jag? Vem vill jag vara? Är jag en person som yogar 5-6 dagar i veckan? Eller är jag en person som springer varje morgon? Nej, just det 🙂 Meeehn det hjälper dig att stå till svars inför dig själv. När du argumenterar med dig själv om att gå på en aw med kollegor istället för ett pass på gymmet? Vem är du?

Kontrollfreaket Camilla erkänner härmed att jag är ganska flummig och det har ni säkert märkt med bloggen. Jag är en ganska rörig person, tankemässigt. Det ena ger den andra och nya trådar uppstår.

Men som min kille och min frisör konstaterar, -vad du än gör, fortsätt med det. Så det är vad jag gör. Jag fortsätter. Jag tar hand om min kropp, mitt hjärta och min hjärna. Jag vill bli gammal och jag vill ha ett värdigt liv. Jag vill göra allt jag kan för att min kropp och min själ skall fortsätta göra det den gör. Varje dag, varje vecka och varje månad.

Var rädd om dig. Kram Fortsätt läsa ”Vårt behov av snabba resultat”

Please follow and like us:

Demonisera mat?

Ok, så har då Food Pharmacy kommit ut med sin nya bok som heter ”Näringsjägaren” och jag kommer inte att köpa den. Dels för att den är tunn och lite ”sen” på bollen och dels för att jag är oerhört trött på deras flams och skrämselpropaganda. För de (FP) fortsätter att demonisera mat och hitta snabba lösningar. OM man skall läsa den eller ens köpa den, se den som populärkultur och inte som vetenskap, please I beg of you 🙂 (Eller ev som en kokbok om man fortfarande är sugen på fröknäcke och inte kan googla det). Ja, jag fattar… ok se det som inspiration då då 🙂

De påstår sig bygga boken på det samlade forskningsfältet inom näring men ni vet, såväl som jag,  att man kan hitta forskning som stärker argumenten man redan har och punkterar de som inte ”passar in”.

Om man har läst ens lite om nutrition (då menar jag inte populärkultur) så vet man hur svårt det är att komma fram till evidens. Det är därför Livsmedelsverket tex är väldigt noga med att inte komma med nya rekommendationer hela tiden. Man måste bygga dessa på vad man faktiskt vet. Och visst har även de haft ”fel” ibland. Människan är både väldigt unik och inte alls 🙂 Det finns så många faktorer som spelar in i vad man mår bra av och inte.

Vi vet vad kroppen består av och vad som behövs för att vi skall fungera när det gäller micro-nivå. Dvs, vitaminer och mineraler. Resten är ganska så ….. tolkningsbart.

Det är därför jag blir så arg och knasig när man pekar på tex gluten och säger att det är ”farligt” eller att vi bör skära ner på vårt intag. Det stämmer för ca 2-5% av Sveriges befolkning, resten behöver inte känna sig rädd för gluten alls. Såklart skall man känna efter vad som känns bra efter man intagit en måltid men det kanske inte alls är just gluten som gör dig uppblåst? Man behöver göra en utredning om det först. Att välja ett glutenfritt alternativ innebär dessutom ofta att man får något mer processad mat (butiksbakat/lagat). Så läs vad brödet/pastan innehåller innan du väljer från hyllan.

Vad man ”tål” eller inte är också geografiskt betingat. I tex Skandinavien tål vi oftare laktos än i andra delar av världen, tack vare enzymmet laktas (som då saknas för de som är intoleranta). Så att vara laktosintolerant är faktiskt naturligt för den största delen av världens befolkning.

Så, såhär är det. Det finns så många faktorer vad som är ”bra” för dig på individnivå eller ej. När personer kommer fram till mig och vill ha lite tips så går det liksom inte att rabbla upp en tio-i-topp-lista hur som helst. Vad jag kan göra är att ge exempel vad jag tycker man skall börja med såsom mat- vila-rörelse, men sedan krävs att man sitter ner och pratar igenom livsstilen i stort.

Det är INTE så enkelt som att ta bort socker eller minska på kolhydrater. Vi behöver äta kolhydrater!! Va inte rädda för dem!! Välj dock de bättre alternativen, men var inte rädda. Kolhydrater är vår primära energikälla. Det är den makronutrient som ger oss snabb energi och som är enklast för kroppen att förbränna. Så är du aktiv och tränar mycket så är kolhydrater extra viktigt.

Så, nu när det är nystartsläge och alla är sugna på att ”sätta igång” och ”ta tag” i sina liv efter en sommar med rosébad och grillfest, tänk på detta. Det mesta är faktiskt ok att äta, men kanske inte jämt och varje dag. Försök att hitta balans mellan mat-vila-rörelse. Räkna inte kalorier men var uppmärksam på volymer och näringsdensitet. Om man bara skulle räkna kalorier så skulle du kunna leva på Ahlgrens bilar och Coca Cola light.

Lyssna på din kropp och försök att leta bortom demonerna. Problemet är oftast inte där man pekar. Tro på dig själv och gå inte på ”senaste rönen”. Tänk på att de som befinner sig i hälsoindustrin vill få dig att köpa produkter och böcker. De flesta produkter är inte ens godkända, och det gäller även böcker. De finns ingen som kritiskt bedömer och godkänner böcker om hälsa. Jag vill bara poängtera det. 🙂 <3

Så, var snäll mot dig själv. Vi hörs snart. Kram.

Fortsätt läsa ”Demonisera mat?”

Please follow and like us:

Välkommen 2019 och förlåt

Välkommen 2019! Detta kommer att bli ett bra år, jag känner det på mig. Hoppas att du känner dig riktigt utvilad och är redo att kavla upp ärmarna? Jag måste börja med att be om ursäkt för min tystnad här på bloggen. Jag vet att jag lovade både det ena och det andra men jul och nyår var väldigt intensiva för mig så jag behövde lite radioskugga helt enkelt. Det är vad julledighet gör med mig. Jag läste dock väldigt mycket så nu blir det fart här i bloggen. Komejenn kära vänner! Nu kör vi!

Hoppas att du njutit ordentligt av mat och dryck och att du inte har för många nyårslöften som måste efterlevas? Det är ju annars så vi funkar, efter att vi känner att vi kanske ätit och druckit för mycket under jul så kommer 1 januari med en smäll (fast helst inte fyrverkerier). Förutom att det är helt naturligt att vi vill ta tag i våra våra liv, omstart, varje måndag eller varje 1 januari så kan det faktiskt också vara lättare rent mentalt med nystart och oskrivna blanka blad.

Jag har ju som sagt plöjt igenom en hel del böcker denna jul, mest för att du skall slippa 🙂 En av böckerna är ”Atomic Habits” av James Clear, handlar om hur man lyckas (eller misslyckas) med nya vanor. Att vi måste börja på en väldig liten men konkret nivå och INTE, ”nu skall jag bli hälsosam och slänga ut alla dåliga vanor för en gångs skull”. Det funkar inte. Jag har också läst ”Slutbantat” av Erik Hemmingsson samt ”Välj Hälsa!” av Stig Bengmark. Hur gärna jag än vill så tänker jag inte recensera böckerna, detta är inte en bokblogg, och jag kanske inte helt ställer mig bakom dessa böcker. Men de tjänar bra som perspektiv-vidgare. Dvs jag älskar att läsa runt de slutsatser som jag själv kommit fram för att se om det finns mer att utforska.

Och slutsatser är lite farliga när vi pratar om hälsa och människor. Det finns så många rätt och fel. När jag pratar om slutsatser så handlar det främst om hur vi ser på oss själva och vad vi påverka. Någonting man bör ha i åtanke när man snöar in på något. Det är lätt att man sväljer allt med hull och hår men det finns inga helhetslösningar och det finns inga genvägar.

Den bok som ändå gav mig mest var boken om vanor (atomic habits) och hur de uppstår och det är detta jag tänkte dela med mig av ifall du känner dig lite extra peppad såhär i början av året.

Att inte blanda ihop vanor med målsättningar tycker jag är en bra början dvs  att vanan är det som du skall fokusera på, det är vägen till att uppnå ditt mål, därför behöver du vara väldigt konkret. Låt oss börja från början.

Hur hamnade du här? Hur ser ditt liv ut? Jag tycker att det är viktigt att man först reflekterar över vad som gjort att du hamnat här? Och varför vill du eller behöver du ändra dina vanor? Jag har ju tidigare skrivit om att ställa sig frågan ”varför” hela tiden och om vi först backar lite så att ditt ”varför” blir rätt? Varför vill du ändra dina vanor, det vet du kanske inte förrän du ser tillbaka på hur du hamnade här?

Det är viktigt att skriva ner saker så börja med att skaffa en ny anteckningsbok och skriv ner dina egna reflektioner kring dig. Är det din vikt? Är det din hud eller dina ständiga mood-swings? Vad är det det som gör att du inte känner dig nöjd med dig själv? Är du trött? Eller är du nöjd? Kanske borde du vara det? Här är det inte lätt att vara snäll, men försök. Jämför dig inte med andra, utgå från din egna röst. Skriv ner detta. Jobba sedan med de små små sakerna. Börja inte springa på gymmet OCH skära ner på ciggen samtidigt. Ta inte bort allt socker direkt. Säg inte upp dig och skilj dig inte!! 🙂 Ja, du ser. Om man lägger förändringar framför sig så är de ganska stora. Du skulle väl inte skilja dig från din partner direkt, den 1 januari liksom om du inte först tagit små steg innan för att uppnå en förändring? Tänk på en stenhuggare som  hamrar på en stort stenblock, hen hamrar 99 gånger och den 100 gången så klyvs stenen. Det är ju inte det 100 slaget som klyver stegen, utan alla de  99 slagen innan.

När jag ändrade mina vanor, sommaren 2017, så var det ingen som såg någon skillnad förrän i slutet av augusti, när jag gått ner 5 kg. Allt arbete jag lagt ner skedde alltså inte över en natt utan det tog sin tid. Alla processer som funkar måste få ta sin tid och man behöver testa sig fram och testa igen. Våra omedelbara krav på snabba resultat och bekräftelse är vår största fiende (förutom oss själva då). Det är ju därför alla bantningsmetoder funkar i början men att återfallsstatistiken är väldigt tydlig. Det slutar som bäst med att man gått upp sina kilon igen. Men ofta med en skadad ämnesomsättning som följd. Nu pratar jag om viktminskning för att det är enklast att exemplifiera. Men det är såklart applicerbart på vilken förändring som helst.

Vad gäller det andra två böckerna så kunde jag skrivit ”Slutbantat” själv, den är ganska lättläst och ingen stor omvälvande ny forskning direkt. Välj hälsa var lite av en besvikelse där jag tycker att Stig lyfte fram sig själv och sin egna produkt, synbiotika, lite väl mycket. Synbiotika är en blandning av probiotika (god bakterier i tarmen) och prebiotika (fibrer som funkar som mat för de goda bakterierna). Han hade dock ett kapitel om fasta som jag tycker var fint och läsvärt.

Oj, nu blev det ett långt inlägg ändå, fast jag tänkte att jag att jag skulle starta lite soft 2019. Men jag bara lovar och lovar. Men nu kör vi! Var snäll mot dig själv nu så hörs vi snart igen, för nu är jag grymt taggad! Ledighet gör mig lat, nämligen. Kyss och kram!

Fortsätt läsa ”Välkommen 2019 och förlåt”

Please follow and like us:

That fredagsfeeling!

Första ”riktiga” arbetsveckan avklarad. Yay! Och den sköna fredagskänslan skall infinna sig. Själv skall jag åka till Kalmar och hälsa på min son som pluggar där. Jag längtar så, skall bli underbart att få hänga med honom och vår lilla bonusfamilj under en hel härlig helg.

Den här veckan har, förutom jobb, också varit spännande utifrån ett bakterieperspektiv. Hahahaha… det var nog ingen som trodde att jag skulle skriva om bakterier! Jo, jag har ju blivit heeeelt hooked på Kombucha, som förutom att det är väldigt gott också besitter en massa bra egenskaper för vår tarmflora. Det fermenterade teet innehåller en massa probiotiska bakteriekulturer. Och eftersom jag inte tycker att man skall äta en massa kosttillskott, utan få all näring via maten, är detta ett utmärkt sätt att odla en bra miljö i tarmarna. Om man äter tillskottet istället är det svårt att få i sig av olika stammar vilket också är viktigt, så bra att ha olika typer av livsmedel. Vilka effekter och hur bra det funkar är nog upp till dig själv att känna. Jag mår väldigt bra i magen av att äta (och dricka) probiotika. Jag mjölksyrar sedan tidigare grönsaker och bakar med surdeg. Det är också viktigt att få i sig prebiotika, så att de goda bakterierna i magen får mat 🙂  Ofta är det färgglada grönsaker och kostfibrer som funkar som godis för de goda bakterierna.

Jag veeet att det är väldigt trendig att prata om bakterierna i tarmarna och som vanligt är det Michael Mosley och andra som startar populärvetskap och trender. Men faktum är att om man som jag har haft känsliga tarmar kan detta vara ett sätt att se till att det blir balans i tarmarna. Och en jämn och bra avföring är din bästa vän sett till din hälsa (efter sömn och rörelse så klart). Men om jag skall välja en sak så väljer jag tarmarna först. För om inte magen funkar så funkar inte sömnen heller. Eller det finns ingenting som funkar om inte magen gör det. Vi har nästan 2 kg bakterier i magen så du kommer att må såååå mycket bättre om du lär dig hur du reagerar på viss mat eller om du verkligen behöver utesluta något.   Om du tex har behövt ta antibiotika en period så kanske det har tagit död på ett gäng goda bakterier.  Giulia Enders har skrivit boken ”Charmen med tarmen” som är en lättläst bok, hon har även en Tedtalk som du kan kolla på här:

 

Åter till mina bakterieodlingar, alltså min Kombucha-bryggning med en egen ”scoby”. Vad är en ”scoby? Det är en förkortning av:  symbiotic culture of bacteria and yeast. Den tillsammans med en startvätska utgör miljön för det teet som man fermenterar för att få sin Kombucha. Det tar ca 10 dagar för en första bryggning och sedan häller man över och smaksätter sin dryck för att få lite mer kolsyra. Jag håller just på med min första bryggning nu och det är så himla spännande. Det luktar lite vinäger men kommer att bli supergott (förhoppningsvis) när det är klart. Jag återkommer till detta.

Min scoby ”Benny”

Denna vecka och jag också börjat plugga en kurs på distans i health and wellness på Arizona State University, den hoppas jag kunna ge mig ett mer globalt perspektiv. Så nu är det mycket näringslära i huvudet. Det är så fruktansvärt roligt och viktigt och jag vill verkligen omsätta min kunskap genom att hjälpa eller tipsa dem som vill höra. Jag har lite planer på detta, så vi får se vad som händer.

Härlig fredag nu! Ta vara på dig och ikväll när du skall sova, lägg en hand på hjärtat och en på magen innan du somnar. Kram
Fortsätt läsa ”That fredagsfeeling!”

Please follow and like us:

Biggest loser?

Hej, nu är jag tillbaka! Ledsen att jag inte varit så aktiv sista tiden men nu blir det bot och bättring. Jag har haft ett stort projekt på jobbet och nu är jag på andra sidan och då gäller det att återhämta sig!

Hur mår du? Var befinner du dig just nu? Hur känns det?

Jag har varit ute mycket sista dagarna. Laddat på med d-vitamin och rörelse. Då mår jag som bäst. Det är det jag behöver när jag får chans att lyssna till min kropp. Ibland har man inte den lyxen. Något jag också gör att lyssna på ljudböcker och ser på teve. Jag är en seriejunkie. När jag är stressad blir det dock mer reality, typ ”hela england bakar” eller som nu ”biggest loser” som har startat en ny säsong av den svenska versionen. Jag känner att jag behöver kommentera programmet här.

Fler än 50% av alla svenskar har en vikt som ligger över normalvikt, alltså ett bmi högre än 25. Lär mer på Folhälsomyndigheternas hemsida. I deras utredning ser man också skillnader i kön, ålder och utbildningsnivåer. Även vart man bor i Sverige spelar in. Jag har ju tidigare skrivit om att hälsa är en klassfråga och att jag tycker att vi med ganska enkla medel kan komma åt hur vi äter och rör oss.

Problemet med fetma är ju ett globalt problem och då man förr i tiden dog av svält, äter vi numera ihjäl oss. Länder som Mexico, Indien och Usa har ju extremt stora problem med fetma, något som kostar samhället gigantiska summor och människorna mycket lidande, så börjar också även resten av världen komma ikapp. Man ser också en stigande fara med livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes 2 och hjärt- och kärlsjukdom, globalt.

Kanske är det därför program som ”Biggest” engagerar så mycket? Kanske är det många som sitter i sofforna hemma som inte orkar ta tag i sina liv som kanske försöker spegla sig i deltagarna och tänker att: såååå illa är det iaf inte? Precis som ”Lyxfällan” så vill vi spegla oss i dem som har det värre, då känner vi oss inte fult lika misslyckade? Säger hobbypsykologen 🙂

Det som gör att jag tittar på ”Biggest” är för att jag gång på gång blir lika förfärad över vad dessa människor utsätts för och vem som tar ansvaret för dem? Den mängd stress och förnedring som deltagarna utsätts för är enorm. Var finns psykologerna? Var finns omtanken?

Många av deltagarna äter inte för att mat är gott utan det finns givetvis en anledning till att de väger 100 kg för mycket. Att sedan be dem ändra allting som de känner till och där de känner sig trygga på samma gång?? Sicken oerhörd stress. Många av dem är sjuka och borde inte utsätta sina kroppar för den stenhårda träning som instruktörerna ber dem om. Inte direkt. Hela idén med att stressa fram en viktminskning genom att skrämmas och håna är liksom mobbing på högsta nivå. Och detta till personer som redan från början är oerhört duktiga på att slå ner sig själva och förminska sig. Varför får vi inte höra hur deltagarna hamnade där de är? För att komma till bukt med att äta sig till fetma så måste man se vart personer befinner sig snarare än att skuldbelägga ännu mer.

Eftersom livsstil har blivit ett stort intresse för mig så läser jag mycket böcker i ämnet och snart startar min utbildning. Det finns mycket information och många människor som har mycket att säga och jag försöker verkligen ta del av flera olika ”gurus” och framförallt forskning.

Oavsett vad vi tycker och vet, och oavsett vad hälsotidningar skriver så kan inte en aktiv livsstil kompensera en kass kosthållning. Kosten är 80% av kroppen, 20% är hur vi rör oss. Så att tänka att man kan träna sig till ett hälsosammare liv stämmer inte. Dessutom kommer det nu mer och mer forskning  kring sömnens inverkan på hur vi mår. Vårt behov av dagsljus och mörker är oerhört viktigt för vår förmåga till vila och arbete, matsmältning och återhämning. Någonting som man överhuvudtaget inte pratar om i ”Biggest” ihop med en massa annat.

Andra saker jag gör är att ifrågasätta  hälsotidningarnas ”nya rön” och ”uppseendeväckande rapporter” via deras hemsida eller på Facebook. Något som jag aldrig får någon feedback på alls.  Det ligger i min natur att ifrågasätta och vrida på saker, vilket ibland irriterat min omgivning . Och eftersom fältet ”livsstil” är så otroligt stort finns det ju hur mycket som helst att ösa ur. Men det finns vissa frågor jag brinner för och som jag försöker sätta samman. Det handlar om näring och hälsa, oftast kopplat till stress. Jag vill också prata mer om vår vilja att hela tiden öka öka öka. Dvs, det räcker liksom inte med att springa ett par dagar i veckan, nu skall alla springa minst ett maraton eller göra en Iron Man. Fältstafetten har ersatts av ”Toughest”.  Vi detoxar inte bara våra kroppar utan också våra relationer. Vi lyssnar mer på influencers än sakkunniga, om inte de sakkunniga finns i sociala medier, så kanske vi lyssnar på dem. Vi sover ca 2 timmar mindre än på 70-talet och vi utsätter oss för ljus när det skall vara mörkt. Vi har tillgång till njutning 24/7 och vi är fortfarande inte lyckliga.

Var gick det fel?  Det är något jag skulle vilja prata mer om. Vi kan nämligen göra om och göra rätt. Men vi måste vilja göra det. Jag vet att jag babblar på igen nu och att det kanske alltid låter som jag skriver en trailer till någonting. Men jag är jag och jag babblar, jag skriver inte fakta jag delar med mig om saker jag tycker är viktiga och det enda jag hoppas på är att du själv ställer dig relevanta frågor och sedan ta reda på fakta. Vad nu fakta än är.

Sista vill jag ge ytterligare ett toppentips på bra bok om livsstil. Även om jag inte förespråkar någon diet så har Mr Wolf en hel del bra saker att tänka på. Wired to Eat av Robb Wolf,  han har dessutom både en podcast och en websida om du gillar. Finns här.

Nu hörs ni snart! Kram

Fortsätt läsa ”Biggest loser?”

Please follow and like us:

Vem skall man tro på?

Hej alla därute i post-påsk-Sverige! Hoppas att ni alla fick njuta av solen, sällskap och god mat. Jag har otroligt mycket på jobbet just nu så om jag mina inlägg kommer lite mer sällan just nu, så beror det inte på att jag inte har något att säga, tvärtom, jag behöver bara fokusera på jobbet lite extra ett par veckor framåt.

Denna veckan har ju präglats lite av att Lill-Babs gick bort, faktiskt. Jag trodde nog inte att det skulle göra det men på något sätt så var Barbro Svensson folkhemmet Sveriges varumärke och med henne bortgång försvann lite av det som jag kan sakna ibland, folkparker och genuin omtanke. Tack för allt Barbro ❤.

En annan sak som fyllde (kvälls-)pressen var ju nya uppmärksammade forskningsrapporten att pasta är bra för oss, t om så bra för att den är rena hälsomaten och att man faktiskt kan gå ner i vikt av att äta pasta. I vanlig källokritisk anda läste man inte vilka som stöttat denna ”forskning”, Barilla med flera, givetvis.  Jag kan förstå att det slår hårt ekonomiskt för pastatillverkare nu när glutenskräcken och kolhydrater är allas värsta fiende, men hold your horses!  Om du inte är intolerant mot gluten så skall du verkligen inte avstå gluten. Kolhydrater i form av vitt mjöl osv skall man vara aktsam med eftersom de blir socker i kroppen (lite förenklat). Och det är socker vi skall se upp med. Kolhydrater som är fyllda med näring är bra för oss, medvetna kolhydrater är bra. Och visst kan vi äta pasta, men kanske inte varje dag eller till varje måltid.

Men även det som jag skriver är tyckande och uppgifter baserade på kunskap jag läst mig till. Jag tycker att ämnet är så intressant och viktigt att jag den 28 maj sätter mig på skolbänken och pluggar på riktigt. Det innebär att jag kommer att vässa bloggen med ännu mer kunskap och erfarenhet. Kul om du vill följa med mig på den resan.

Vad är det egentligen som gör att jag brinner för detta? Vad nu detta är. För mig är det viktigt att människor mår bra, på riktigt. Inte vara i kroppen utan också i själen. Den holistiska  människan. Om jag har en mission i livet så är det att jag vill att man gör det bästa av det man har. Gillar du inte yoga? Skit i yoga! Man kan bli en närvarande och hälsosam människa utan att prutta i grupp. Är det för dyrt med chiafrön? Ta lite svenska linfrön istället. Plocka blåbär, svenska superfooden nr 1. Ut och gå i solen! Ring en kompis osv.

I min strävan att förstå varför människor äter och lever på ett visst sätt försöker jag på eget bevåg att läsa helt olika perspektiv på det här temat, att vara människa. Jag vill därför ge er ett lästips. En av mina hjältar, är också en professor på Berkely, där jag läste en kurs i Social Science, Dacher Keltner, The power paradox. Den handlar om all typ av makt mellan människor. Vad som händer när vi får makt och när vi förlorar den. Hur dåligt människor mår som känner sig maktlösa eller osedda. För mig är det grunden i medmänsklighet. Om du vill påverka ditt sätt att bemöta dina medmännnsikor, läs boken. Tror du att du vet allt redan? Då skall du verkligen läsa den.

Det blev lite spretigt som vanligt, sorry. Men ni som känner mig vet att det är så jag är. Jag skuttar runt lite och försöker vrida på perspektiven. Det har alltid varit min grej. Att bryta sönder olika lager och se vad som finns. Min ambition med den här bloggen har ju varit att ge dig inspiration till att du skall tycka om dig själv i första hand, vara snäll mot dig och om min fasta i andra hand. Min resa är något att prata och berätta om, men det är inte det enda och det går mycket djupare än så. Ta vara på dig nu så hörs vi snart. Kram

Fortsätt läsa ”Vem skall man tro på?”

Please follow and like us:

Självkärlek

Har du befunnit dig på en strand eller i en storstad på semester och känt tomhet? Kanske har du suttit på en restaurang en lördagskväll och undrat när du får gå hem? Känns det som du har ett hål i hjärtat där det borde pumpa vitalitet? Du är inte deppig du är bara inte glad.

För två år sedan läste jag en otroligt bra kurs på distans i Social Science, The Science of Happiness. Man kan väl säga att jag började läsa om den för att jag har ett inre motstånd till begreppet ”lycka”. Lycka används som ett mått på någonting som alla vill ha, men inte vet riktigt hur man skall nå till och med min krassa inställning till livet kändes det som en härlig provokation att faktiskt läsa om vetenskapen bakom ”lycka”.

Det finns nog ingen som är så trött på självhjälpsböcker som jag är. Och att det finns så många som anser sig veta vad som krävs av dig för att DU skall ta kontroll över din lycka gör mig arg och frustrerad.

Det är här kopplingen till fastan och livsstil finns. Jag vill inte att du skall förflytta ansvaret för din hälsa på någon eller något annat än just dig. Det säger jag inte för att vara elak, utan bara för att jag vet att du är unik och då finns det inte en lösning som någon annan hittat som funkar på just dig. Visst kan vi inspireras av människor omkring oss, det gör vi ju hela tiden. Men att ta råd från andra som påstår sig ha hittat guld kan också innebära att du inte lyckas och du sedan blir besviken på dig själv. Vi kan nog t om säga att du kommer att misslyckas, för deras råd handlar inte om dig. Du kommer sedan att banka dig gul och blå över att du aldrig lyckas. Vi är ju bra på det, att straffa oss själva.

Det är då vi skall vända oss till vetenskapen, och visst, det kommer hela tiden ny forskning. Men om det finns forskning som gjorts sedan 50-talet och som fortfarande ger samma resultat, ja då kanske det finns något där?

Varför vill vi uppnå lycka? Är ”lycka” och att vara ”lyckad” samma sak? Nej, såklart inte. Och eftersom jag inte vill bidra till stressen som vår samtid lägger över oss så vill jag inte fokusera på lyckan i sig utan för mig handlar det mer om självkärlek. Jag tror nämligen att om vi ger oss själva lite kred och omtanke så kommer lyckan av sig själv.

Tillbaka till forskningen, vad är det som gör att vi mår bra? Sammanhang och relationer hamnar alltid högst. Hälsa och valmöjligheter också. Något som man också mäter är om pengar eller medel gör oss lyckligare och det stämmer till viss del bara. Dvs, en viss ekonomisk trygghet ger höga poäng men efter en viss ”summa” trygghet så avtar ”känslan av lycka”. Mer pengar ger inte mer lycka men att kunna bidra och ge bort pengar eller tid ger höga poäng. Att göra skillnad för andra ger väldigt höga poäng oavsett hur mycket du har att ge.

Om vi tänker bort pengar och vänner, sådant som är utanför dig. Vad händer inom dig? Om du tittar innåt, tycker du om vad du ser? Vad skulle den 20 åriga versionen av dig tycka? Finns det saker du är extra stolt över? Vart är du på väg nu? Varför?

Det kanske känns som ett lyxproblem, att prata med och om sig själv. Men i slutändan så är vi bara oss själva. Vi föds ensamma och vi dör ensamma. Om du inte kan hålla dig själv i handen, vem skall då göra det?

Jag vet att jag svammlar som vanligt och pratar om saker som är utanför vad jag borde prata om på bloggen men allt är tätt sammanflätat. Din självkärlek är viktig, du är viktig. Sluta slå sig sönder och samman. Visst misslyckas vi, hela tiden, vi är människor och det är vad vi gör. Förlåt dig själv och ta hand om den lille tjejen eller killen där inne som behöver det. Livet gör ont. Men livet är också fantastiskt och det enda vi har (vad vi vet).

Jag har aldrig claimat att jag är någon expert på någonting. Hela denna bloggen är ett bevis på det. Jag vill bara dela med mig till dig eftersom du är viktig för mig.

Här kommer nu lite vetenskap, en kort video från en av mina lärare på kursen. Emiliana och Dacher är mina hjältar så gå gärna in på deras sida också och läs mer fördjupat här

Allt är en del av ett holistiskt perspektiv på människan, för min del. och även om det låter som en motsats att jag dissar andra självhjälpare men vill att du läser just min blogg så hävdar jag inte att jag har några svar på någonting. Jag kan bara berätta om vad som är viktigt för mig, vad som funkar för mig. Att reflektera och se på världen med en stor portion allvar och humor is da shit. Att sedan göra det under min fasta får mig att må sååååå bra.  Humor, kärlek, fasta och empati! Nu kör vi.

Och vill du ändå läsa något, läs skönlittertur istället! Eller Böckerna Sapiens och Homo Deus av Yuval Noah Harari  båda är utmärkta populärhistoriska böcker som alla borde läsa. Eller om våra tarmar, tex Happy Food av Henrik Ennart och Niklas Ekstedt som kopplar våra tarmar till vår mentala hälsa, vilket var superinspirerande. Tarmar tänkte jag prata om nästa gång, eller vad jag gör för att hålla dem i trim i dessa sjuktider när alla ligger deckade.

Hoppas vi hörs och ses. Kram

Fortsätt läsa ”Självkärlek”

Please follow and like us: